...vaknade jag med i går morse!  

Mår riktigt pissdåligt. Men med kniven mot strupen & tösens 42 vita bissingar,  strider jag inte frivilligt mot, det är helt enkelt förenat med livsfara. Har inte tänkt slänga in handuken i halvlek. Fast som jag mår just nu, känns det som den enda utvägen, stackars stackars mig  Det är bara att gå ut.  

Väl hemma efter promenaden upplever jag det som om jag håller på att gå under av sjukdom. Ni vet så där sjuk som bara en "kille" kan vara, då är man jätte sjuk! Å jag vet att min normal temp är super låg & ligger den över 37.3°C då är det allt tycka synd om varning    

Bestämmer mig för att vara hemma ifrån jobbet. Kan ju inte gå dit så sjuk som jag är. Stapplar in i badrummet med hängande ögonlock. Pressar upp ögonlocken med våld. Letar sedan febrilt efter febertermometern. Vart är den, måste ha den nu....Yes, där är den. Slänger mig handlöst ner på badrumsgolvet, jag måste vila efter ansträngningen!  Tar tempen & den visar dem absolut hånfullaste siffrorna jag kan tänka mig 36.7° Fatta jag är frisk som en nötkärna! Hur gick det till?! Ja, jag tog om med en annan termometer & den jäveln visade exakt det samma Hur sjuk skall man vara för att vara sjuk på riktigt?  

...& är man det längre än ett år, akta dig säger jag bara!  

”Årets nobelpris i fysiologi eller medicin borde naturligtvis ha gått till Fredrik Reinfeldt för hans upptäckt att inga sjukdomar behöver vara längre än ett år - en upptäckt som saknar motstycke i medicinens historia.

Inte för att jag önskar någon nåt ont. Men han skulle behöva råka ut för en liiiten allvarlig sjukdom. För att han skall förstå & ändra uppfattning! Nåja, ingen beskyller honom för att vara den skarpaste kniven i lådan, inte i denna diskussion ivf.